Skolans historia

I Västerhankmo hade en småbarnsskola verkat ända sedan 1780.
Den första egentliga folkskolan inledde sin verksamhet 1879. Kvevlax
kommun hade fonderat brännvinsskattemedel, som fick användas
till byggandet av skolhuset. Även barn från Petsmo och Österhankmo
besökte skolan fram till 1905 respektive 1906, då grannbyarna fick
egna folkskolor.

 Fjärdedag jul 1911 kunde man inviga en ny skolbyggnad i Västerhankmo.
Den utgjorde stommen för den skola som i dag finns på samma plats.
  I omedelbar anslutning till skolområdet fanns betesmark för lärarens ko
samt en trädgård för skolans lärare.
 Något som alltid intresserar skolfolk är bespisningen. År 1923 tog man
upp elevbespisning på programmet. Maten kokades i bagarstugan vid
öppen spis och serverades i skolsalarna, där den åts vid pulpeterna.
Alla som önskade fick deltaga i bespisningen, de bemedlade mot en
fastställd avgift.
 Samma år drogs elström till byn och året därefter fick skolan njuta av
denna livsnödvändighet.
 Länge fick skolans flickor sköta städningen innan de gick hem för dagen.
Pojkarna var tvungna att med handsåg kapa meterslånga vedträn till
skolans och lärarens kamin, kakelungnar och spis. Det berättas att en
elev anförtrodde läraren en dag att " Folket säger, att det går åt ved i
skolan som på en fabrik, det borde sparas ".

Fortsättning följer.